Guider

Solceller, batteri och växelriktare för BRF och fastighetsbolag 2026 – kombinerat system, effektavgifter och CSRD

Publicerad 24 juli 2026GrönaGuiden Redaktion

Styrelsen i en BRF, driftschefen på ett hyresrättsbolag eller förvaltaren av ett fastighetsföretag ställs allt oftare inför samma fråga just nu: ska fastigheten investera i solceller, batterilager, eller kanske hela paketet inklusive växelriktare? Anledningen är inte i första hand miljön – utan att elräkningen har börjat se annorlunda ut, samtidigt som allt fler organisationer förväntas rapportera sin klimatpåverkan.

Två saker har förändrat spelplanen under 2025 och 2026. Elnätsbolagen går över till effektbaserade avgifter (avgifter som baseras på hur hög effekt fastigheten drar samtidigt, inte bara total förbrukning), och skattereduktionen för såld överskottsel – den så kallade 60-öringen – togs bort från och med 1 januari 2026. Det gäller alla, inklusive BRF:er och företag som tidigare kunde få reduktionen mot statlig inkomstskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Tillsammans gör det att gamla kalkyler som byggde på att sälja så mycket el som möjligt inte längre stämmer.

Den här guiden går igenom hur solceller, batteri och växelriktare fungerar som ett samlat system för en fastighet, vad förändringarna faktiskt betyder ekonomiskt, hur en sådan investering påverkar den gröna rapporteringen (ESG/CSRD), och vilka frågor styrelsen eller förvaltningen bör ställa innan man skriver på ett avtal.

Osäker på någon term? Längst ner i artikeln finns en ordlista som förklarar alla begrepp – kWp, EMS, Scope 2, peak shaving och resten.

Sammanfattning

60-öringen är borta för alla sedan 1 januari 2026 – inklusive BRF:er och företag. Att sälja överskottsel är inte längre lika lönsamt.
Effektbaserade nättariffer blir allt vanligare hos svenska elnätsbolag, vilket gör förbrukningstoppar dyra.
Ett kombinerat system (solceller + växelriktare + batteri) styrs som en helhet och ger bättre ekonomi än enskilda delar var för sig.
Växelriktaren är själva hjärnan – valet mellan hybrid-, sträng- och mikroväxelriktare avgör vad systemet klarar av.
Batterier kan jämna ut effekttoppar ("peak shaving") och därmed sänka den delen av elräkningen.
BRF:er har inte rätt till grönt teknikavdrag – det är förbehållet privatpersoner.
Installationen minskar fastighetens Scope 2-utsläpp avsevärt, vilket är en tydlig post i CSRD- och ESG-rapportering.

Varför pratar alla om detta just nu?

Det finns egentligen tre skilda förändringar som landat ungefär samtidigt, och tillsammans har de fått många fastighetsägare att räkna om sina energikalkyler.

Effektavgifter blir normen

Svenska elnätsbolag har under de senaste åren successivt gått över från att bara ta betalt per förbrukad kilowattimme till att också ta betalt för fastighetens högsta effekttopp under en period, ofta per timme och månad.

Skillnaden mellan effekt och energi är viktig här. Energi (mätt i kilowattimmar, kWh) är hur mycket el fastigheten förbrukar totalt. Effekt (mätt i kilowatt, kW) är hur mycket el fastigheten drar just precis nu, i ett enda ögonblick. En fastighet kan ha låg total förbrukning men ändå dra väldigt mycket effekt under korta stunder – och det är den effekten som blir dyr i den nya prismodellen.

Vattenfall Eldistribution, Ellevio och E.ON har alla infört eller håller på att införa den här typen av tariffer på sina nät, men exakt vilken modell som gäller och när beror på vilket elnätsbolag fastigheten tillhör – det är inte samma regler överallt i landet.

I praktiken innebär det att en enda hög topp – till exempel när flera elbilar laddas samtidigt som värmen är igång en kall kväll – kan påverka en betydande del av månadens elnätskostnad, oavsett hur låg den totala förbrukningen är resten av tiden.

Det är den mekaniken som gjort att fastighetsägare börjat intressera sig för peak shaving ("toppkapning"): att använda ett batteri för att kapa topparna genom att låta batteriet ta över lasten istället för att dra mer effekt från nätet.

60-öringen är borta – för alla

Fram till årsskiftet 2025/2026 fick den som matade in överskottsel på nätet en skattereduktion på 60 öre per kWh, utöver själva ersättningen från elhandelsbolaget. Reduktionen gällde både fysiska personer (privatpersoner) och juridiska personer (företag, föreningar) – BRF:er kunde få den mot statlig inkomstskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt, och företag på motsvarande sätt. Grundkravet var att anslutningspunkten hade en huvudsäkring på max 100 A och att inmatningen inte översteg 30 000 kWh per år.

Från och med 1 januari 2026 är reduktionen slopad – för alla. Det är fortfarande möjligt att sälja överskottsel, men nettoersättningen består nu enbart av vad elhandelsbolaget betalar (spotpris, det timvisa marknadspriset på Nord Pool, plus eventuellt påslag och nätnytta).

Konsekvensen är att egenanvändning – att använda så mycket som möjligt av den egna elen själv, istället för att mata ut den på nätet – blivit den strategi som oftast ger bäst utfall. Ett batteri är verktyget som gör det möjligt att flytta solel producerad mitt på dagen till kvällen, när fastigheten faktiskt förbrukar mer.

CSRD och den gröna rapporteringen

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är ett EU-direktiv som tvingar större företag och organisationer att rapportera sin klimatpåverkan och andra hållbarhetsdata i en särskild årsrapport. Från och med räkenskapsåret 2025 gäller det för de största företagen i EU, och antalet svenska organisationer som omfattas växer år för år. Även BRF:er som är del av större koncerner eller större hyresrättsbolag berörs.

En energiinvestering av det här slaget är en av de tydligaste posterna man kan visa upp i en hållbarhetsrapport: den minskar fastighetens Scope 2-utsläpp (utsläpp från köpt el – hela systemet Scope 1, 2 och 3 förklaras längre ner) direkt och mätbart.

Vi går djupare in på det längre ner under Hur systemet påverkar CSRD och grön rapportering.

Solceller, batteri och växelriktare – så hänger de ihop

Det är enkelt att prata om delarna var för sig, men i praktiken är det ett samlat system. Hur delarna spelar med varandra – och särskilt vilken växelriktare man väljer – avgör hur mycket värde ni faktiskt får ut av investeringen.

Solcellerna producerar

Solpanelerna genererar likström (DC – direct current, den typ av elektricitet där strömmen alltid går åt samma håll) när det finns dagsljus. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kWh) per år, och beror på panelernas effekt (kWp – kilowatt peak, panelens maximala effekt under ideala förhållanden), takets lutning och riktning, samt hur mycket skugga som faller på taket.

För en flerbostadsfastighet i mellansverige brukar man räkna med grovt 850–1 000 kWh per installerad kWp och år, men det varierar. En sydvänd taksida utan skugga i södra Sverige ligger i övre delen av spannet; en delvis skuggad taksida i norr ligger i den lägre.

Växelriktaren omvandlar och styr

Solpanelerna producerar likström, men fastigheten och elnätet använder växelström (AC – alternating current, den typ av elektricitet där strömmen växlar riktning 50 gånger per sekund i Sverige). Växelriktaren är den komponent som gör den omvandlingen. Den är också den del av systemet som styr när energin ska användas, lagras, eller matas ut på nätet.

För ett kombinerat system finns i huvudsak tre val:

Strängväxelriktare kopplar flera paneler i serie till en gemensam växelriktare (en "sträng" är helt enkelt en rad seriekopplade paneler). Det är den vanligaste och oftast billigaste lösningen för större tak. Nackdelen är att om en panel skuggas kan hela strängens produktion påverkas. Passar bäst för tak utan skuggproblem.

Mikroväxelriktare sitter under varje enskild panel. Varje panel arbetar självständigt, så en skuggad panel drar inte ner de andra. Fler komponenter, högre pris per kWp, men bättre produktion på komplicerade tak med skuggning från skorstenar, ventilationstrummor eller närliggande byggnader.

Hybridväxelriktare klarar både solcellerna och batteriet i samma enhet. "Hybrid" syftar på att den kan hantera både solel och batteri samtidigt. Det är den lösning som oftast rekommenderas när man vet från början att man ska ha ett batteri, eftersom systemet då styrs som en helhet och man slipper dubbla omvandlingar (DC-AC-DC) som annars ger små energiförluster varje gång.

Om ni installerar solceller nu och tänker lägga till batteri senare är det viktigt att välja en växelriktare som är förberedd för batterianslutning – annars kan man tvingas byta den senare eller lägga in en separat batteriväxelriktare parallellt, vilket blir dyrare.

Batteriet lagrar och kapar toppar

Batteriet gör två saker för fastigheten. Det lagrar överskott från solcellerna så att energin kan användas på kvällen istället för att säljas billigt, och det kan laddas ur snabbt när fastigheten drar mycket effekt samtidigt – för att kapa den effekttopp som annars skulle bli dyr på elnätsavgiften.

Storleken på batteriet mäts i två dimensioner: kapacitet (kWh, hur mycket energi det rymmer totalt) och effekt (kW, hur snabbt energin kan tas ut). Jämför gärna med en vattentank: kapaciteten är hur mycket vatten det ryms, effekten är hur snabbt kranen kan släppa ut det. För peak shaving är effekten ofta lika viktig som kapaciteten – ett batteri med hög kapacitet men låg uteffekt hjälper mindre mot effekttoppar än man tror.

LFP-batterier (litiumjärnfosfat, kemisk formel LiFePO4) har lägre brandrisk än äldre NMC-batterier (nickel-mangan-kobolt) och är i praktiken det som de flesta försäkringsbolag föredrar för installation i källare eller teknikrum.

Ett energihanteringssystem (EMS) binder ihop allt

I en fastighet med solceller, batteri, och gärna laddboxar och värmepump, är det ett EMS – Energy Management System (energihanteringssystem) som fattar de löpande besluten: när solel ska gå direkt in i huset, när den ska laddas in i batteriet, när batteriet ska laddas ur för att kapa en effekttopp, och när elbilar ska laddas för att inte krocka med andra laster.

Tänk på EMS som "hjärnan" i fastighetens energisystem. Utan ett bra EMS är det som att ha en bil med både bensinmotor och elmotor men ingen som bestämmer när vilken ska användas. Ett bra EMS är det som skiljer en genomsnittlig installation från en riktigt bra – och det är ofta här leverantörerna skiljer sig mest åt.

BRF, hyresrätt och fastighetsbolag – samma teknik, olika förutsättningar

Tekniken bakom systemet är i grunden densamma oavsett ägarform. Skillnaden ligger i hur investeringen finansieras och redovisas.

BRF:er finansierar vanligen investeringen genom lån i föreningen, vilket i sin tur kan påverka årsavgiften. Fördelen är att besparingen går tillbaka till medlemmarna direkt, antingen som lägre avgift eller som buffert i föreningens ekonomi. BRF:er kan i vissa fall dra av ingående moms (den moms föreningen betalar när den köper varor eller tjänster) på den del av anläggningen som används i momspliktig verksamhet (till exempel elförsäljning till nätet, eller lokaluthyrning som är momspliktig).

Hyresrättsbolag ser istället investeringen som vilken fastighetsinvestering som helst – den ska ge avkastning över tid och kan i vissa fall påverka driftskostnaden som ligger till grund för hyressättningen. För större bolag kan investeringen också bli en del av den hållbarhetsredovisning som allt fler numera förväntas lämna.

Fastighetsbolag och kommersiella fastigheter har oftast en fullt momspliktig verksamhet och kan dra av hela momsen på investeringen. För dessa blir kalkylen ren – nettoinvestering, förväntad besparing per år, återbetalningstid.

I samtliga fall är grundfrågan densamma: sänker systemet de löpande kostnaderna, och stärker det organisationens hållbarhetsprofil, tillräckligt för att motivera investeringen inom en rimlig tidsram?

Hur systemet påverkar CSRD och grön rapportering

En av de starkare argumenten för att göra investeringen just nu – utöver ren ekonomi – handlar om hur den påverkar organisationens gröna rapportering.

Scope 2-utsläpp minskar direkt

I växthusgasrapporteringen delas utsläpp upp i tre kategorier, som brukar kallas "scopes":

Scope 1 – direkta utsläpp från egen förbränning (till exempel om fastigheten har en oljepanna eller en företagsbil som körs på diesel).
Scope 2 – indirekta utsläpp från köpt el och värme (den el ni köper från nätet, den fjärrvärme ni köper).
Scope 3 – övriga indirekta utsläpp i värdekedjan (transporter, leverantörer, hyresgästers utsläpp, med mera).

För en typisk fastighet ligger den största mätbara klimatpåverkan i Scope 2 – utsläppen från den el som köps in från nätet. När fastigheten producerar sin egen sol-el minskar den mängd köpt el som behöver köpas, och därmed minskar fastighetens rapporterade Scope 2-utsläpp direkt och mätbart.

Utsläppssänkningen beror på hur den köpta elen tidigare räknats – vissa organisationer använder residualmixen (den del av elmixen som blir kvar när all ursprungsmärkt förnybar el har räknats bort, och som därför är högre än det nordiska genomsnittet), andra använder ursprungsmärkt el (el där leverantören garanterar ett visst ursprung, till exempel vindkraft). Oavsett vilken metod som används syns effekten av egen produktion tydligt i rapporten.

En konkret post i CSRD-rapporten

För organisationer som omfattas av CSRD är det värdefullt att ha en identifierbar, kvantifierbar investering att peka på. "Fastigheten installerade under året ett solcellssystem på X kWp med batterilager på Y kWh, vilket minskade organisationens rapporterade Scope 2-utsläpp med Z ton CO2e (koldioxidekvivalenter – ett gemensamt mått för alla växthusgaser omräknat till motsvarande mängd koldioxid) per år" är exakt den typ av mening som passar i en hållbarhetsredovisning.

Betyder något även för mindre organisationer

Även BRF:er och företag som inte formellt omfattas av CSRD berörs indirekt. Banker frågar allt oftare efter energiprestanda innan de sätter räntan på fastighetslån, försäkringsbolag börjar prissätta klimatrisker, och medlemmar respektive hyresgäster efterfrågar aktivt gröna fastigheter. En genomförd installation är då både en driftskostnadssänkning och ett trovärdighetsargument.

Så bör ni lägga upp kalkylen

En vanlig fallgrop är att bygga hela investeringsbeslutet på ett enda optimistiskt scenario där alla intäktskällor räknas in samtidigt till bästa möjliga nivå. I praktiken varierar särskilt intäkten från eventuella stödtjänster (tjänster där batteriet hjälper elnätet att hålla frekvensen stabil, mot ersättning från Svenska kraftnät via en aggregator – ett företag som samlar kapacitet från många batterier) mycket, och den bör betraktas som en möjlig bonus snarare än en garanterad post.

Ett rimligare sätt att lägga upp kalkylen:

Börja med det ni faktiskt kan mäta idag – fastighetens elförbrukning, eventuell nuvarande solcellsproduktion, och vilken tariffmodell ert elnätsbolag använder.
Be ert elnätsbolag om en konkret redogörelse för hur effektavgiften beräknas för just er anläggning, och vad en typisk topp kostar.
Räkna på egenanvändning och peak shaving separat från eventuella stödtjänstintäkter, så att beslutet inte hänger på den mest osäkra posten.
Be minst två leverantörer om offert, och be dem redovisa vad de garanterar respektive vad som är uppskattningar. Be även om referenser från liknande fastigheter.
Kvantifiera den förväntade utsläppsminskningen i ton CO2e per år, så att posten är förberedd inför nästa hållbarhetsrapport.

Sex saker att tänka på innan ni skriver på

Bindning till en enskild leverantörs mjukvara

Vissa installatörer och batteritillverkare bygger in styrningen av batteriet – inklusive eventuell försäljning av stödtjänster – i sin egen mjukvara, och kopplar avtalet till just den leverantören. Fråga specifikt om batteriets växelriktare och styrsystem är öppna för att kopplas till andra aggregatorer eller andra EMS-plattformar om ni skulle vilja byta i framtiden.

Val av växelriktare påverkar framtida möjligheter

Om ni installerar solceller nu men tänker lägga till batteri senare, försäkra er om att växelriktaren är förberedd för det. En hybridväxelriktare som redan är dimensionerad för framtida batteri sparar pengar jämfört med att bygga om systemet i ett senare skede.

Skattestatusen för en "äkta" BRF

För att en bostadsrättsförening ska räknas som en så kallad äkta förening – vilket har betydelse för medlemmarnas beskattning – ska verksamheten till övervägande del handla om att tillhandahålla bostäder åt medlemmarna. En "oäkta" förening beskattas hårdare, både för föreningen själv och för medlemmarna vid försäljning av lägenheter. Om föreningen börjar få betydande intäkter från elförsäljning eller stödtjänster kan det bli en fråga värd att stämma av med föreningens revisor, särskilt vid större anläggningar.

Brandsäkerhet och försäkring

Litiumbaserade batterier ställer krav på placering, ventilation och brandklassning av utrymmet de står i. Försäkringsbolag har blivit alltmer specifika kring vilka krav de ställer på den här typen av installationer. LFP-batterier har lägre brandrisk än äldre NMC-batterier och är i praktiken det som de flesta försäkringsbolag föredrar. Ta kontakt med fastighetens försäkringsbolag innan avtal skrivs, inte efter.

Föranmälan till elnätsbolaget

Ett batteri av viss storlek kräver föranmälan till det lokala elnätsbolaget – en formell ansökan där nätbolaget bedömer om er anslutning klarar den nya installationen. I vissa delar av landet – särskilt i och kring storstäderna – kan det för närvarande vara begränsat hur mycket ny kapacitet som kan anslutas. Vänta med att beställa material tills ni har ett skriftligt besked från nätbolaget.

Laddboxar och batteri i kombination

I en BRF eller ett hyreshus med laddstolpar för elbilar är det ofta just elbilsladdningen som skapar de dyraste effekttopparna. Ett batteri styrt av ett EMS kan ladda ur när flera bilar laddar samtidigt, vilket kapar toppen. Vissa leverantörer erbjuder integrerade system där batteri, solceller och laddboxar styrs av samma EMS, vilket ger bättre kontroll över hela fastighetens energiflöde.

Vanliga frågor

Har BRF:er rätt till grönt teknikavdrag? Nej. Grönt teknikavdrag är förbehållet privatpersoner. En BRF eller ett företag betalar hela investeringen själv, eventuellt med möjlighet till momsavdrag beroende på hur stor andel av fastigheten som används i momspliktig verksamhet.

Kunde inte BRF:er få 60-öringen tidigare? Jo, både BRF:er och företag hade tidigare rätt till skattereduktionen på 60 öre per kWh, mot statlig inkomstskatt, fastighetsavgift eller fastighetsskatt, med samma grundvillkor som privatpersoner (huvudsäkring max 100 A, max 30 000 kWh per år). Den skattereduktionen är dock slopad från och med 1 januari 2026 för alla – privatpersoner, BRF:er och företag.

Vilken typ av växelriktare passar bäst för en BRF? Om ni planerar batteri från början är en hybridväxelriktare oftast bäst, eftersom hela systemet då styrs som en enhet. För större flerbostadsfastigheter används vanligen strängväxelriktare, men på tak med mycket skugga eller komplicerad geometri kan mikroväxelriktare ge bättre total produktion trots högre pris per kWp.

Måste fastigheten ha solceller för att ett batteri ska vara värt det? Nej, inte nödvändigtvis. Ett batteri kan ge värde enbart genom att kapa effekttoppar, även utan egen solcellsproduktion. Kombinationen med solceller brukar dock ge bäst samlad lönsamhet, eftersom batteriet då även kan lagra egen produktion till kvällen.

Är det säkert att sälja stödtjänster ger en fast intäkt varje år? Nej. Ersättningen beror på marknadsläget och hur mycket kapacitet som efterfrågas av Svenska kraftnät vid varje tillfälle. Se det som en möjlig extra intäkt snarare än en garanterad post i kalkylen.

Skiljer sig reglerna åt mellan olika elnätsbolag? Ja. Exakt hur effekttariffen beräknas, och när den infördes eller kommer att införas, varierar mellan nätbolag. Kontrollera alltid med det bolag som äger elnätet där er fastighet ligger.

Kan batteriet kombineras med laddboxar för elbilarna? Ja. I en BRF med laddstolpar är det ofta just elbilsladdningen som skapar de dyraste effekttopparna. Ett batteri kan styras så att det laddar ur när flera bilar laddar samtidigt, vilket kapar toppen och sänker effektavgiften.

Vad är IMD och behöver vår BRF det? IMD (individuell mätning och debitering) innebär att varje lägenhet har en egen elmätare istället för att all el går via föreningens gemensamma abonnemang. Det är inte ett krav för att installera batteri eller solceller, men det kan påverka hur besparingen fördelas mellan föreningen och enskilda medlemmar.

Hur mycket minskar systemet fastighetens CO2-utsläpp? Det beror på hur den köpta elen tidigare räknades och hur stor anläggningen är. Er installatör bör kunna ge en uppskattning i ton CO2e per år baserat på förväntad produktion. Den siffran är sedan värdefull för er hållbarhetsrapportering.

Ordlista

En sammanställning av begrepp som används i artikeln, i alfabetisk ordning.

AC (växelström, alternating current) – Den typ av elektricitet som används i elnätet och i vanliga eluttag. Strömmen växlar riktning 50 gånger per sekund i Sverige. Solceller producerar likström (DC), som växelriktaren omvandlar till växelström.

Aggregator – Ett företag som samlar ihop ledig batterikapacitet från många fastigheter och säljer den vidare till Svenska kraftnät som stödtjänst. Fastighetsägaren får en del av ersättningen.

BRF – Bostadsrättsförening. En ekonomisk förening som äger en fastighet där medlemmarna har rätt att bo i sina lägenheter.

CO2e (koldioxidekvivalenter) – Ett gemensamt mått för alla växthusgaser omräknat till motsvarande mängd koldioxid, så att olika gaser (metan, lustgas, freoner osv) kan jämföras och summeras.

CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive. Ett EU-direktiv som tvingar större företag att rapportera sin klimatpåverkan och andra hållbarhetsdata i en formell årsrapport.

DC (likström, direct current) – Den typ av elektricitet som solceller producerar och som batterier lagrar. Strömmen går alltid åt samma håll. Behöver omvandlas till växelström (AC) för att kunna användas i fastigheten eller matas in på elnätet.

Effekt (kW, kilowatt) – Hur mycket el som används eller produceras just nu, i ett ögonblick. Ska inte förväxlas med energi (kWh).

Effektavgift – En avgift från elnätsbolaget som baseras på fastighetens högsta effekttopp under en tidsperiod (ofta per timme och månad), inte på total förbrukning.

Egenanvändning – Andelen av den egenproducerade elen som fastigheten själv förbrukar (istället för att matas ut på nätet). Med batteri och EMS kan egenanvändningen ökas avsevärt.

Elnätsbolag – Det företag som äger och driver elnätet där fastigheten ligger, till exempel Vattenfall Eldistribution, Ellevio eller E.ON. Skilj från elhandelsbolag, som är där man köper själva elen.

EMS (Energy Management System) – Energihanteringssystem. Mjukvara/hårdvara som styr när fastighetens olika energikomponenter (solceller, batteri, laddboxar, värmepump) ska laddas, laddas ur eller köra. "Hjärnan" i systemet.

Energi (kWh, kilowattimme) – Hur mycket el som förbrukats eller producerats totalt över tid. En 1 kW-apparat som körs i en timme förbrukar 1 kWh.

ESG – Environmental, Social, Governance. Samlingsbegrepp för miljömässiga, sociala och styrningsmässiga aspekter av en organisations verksamhet. CSRD är den lagstiftning som gör ESG-rapportering obligatorisk för större företag.

Fysisk person – I skattesammanhang: en enskild människa (till skillnad från juridisk person som är ett företag, en förening eller annan organisation).

Föranmälan – En formell ansökan till det lokala elnätsbolaget innan man installerar solceller eller batteri av viss storlek. Nätbolaget bedömer om anslutningen klarar den nya installationen.

Grönt teknikavdrag – En skattereduktion (som fakturarabatt) för privatpersoner som installerar solceller, batteri eller laddbox. Gäller inte för BRF:er, företag eller andra juridiska personer.

Huvudsäkring – Fastighetens största säkring, som begränsar hur mycket effekt som kan tas ut från elnätet. Mäts i ampere (A). En huvudsäkring på max 100 A var tidigare gränsen för att räknas som mikroproducent och få 60-öringen.

Hybridväxelriktare – En växelriktare som klarar både solcellerna och batteriet i samma enhet. Rekommenderas när både solceller och batteri installeras samtidigt, eftersom systemet då styrs som en helhet.

IMD (individuell mätning och debitering) – System där varje lägenhet har egen elmätare och betalar sin faktiska förbrukning, istället för att all el debiteras via föreningens gemensamma abonnemang.

Ingående moms – Den moms som en verksamhet betalar när den köper varor eller tjänster. Momspliktiga verksamheter (t.ex. de flesta företag) kan dra av ingående moms mot den moms de själva tar ut. Privatpersoner kan inte.

Juridisk person – En organisation (företag, förening, stiftelse) som är en egen rättslig enhet, till skillnad från en fysisk person. BRF:er och företag är juridiska personer.

kW (kilowatt) – Måttenhet för effekt. Se "Effekt".

kWh (kilowattimme) – Måttenhet för energi. Se "Energi".

kWp (kilowatt peak) – Solpanelens maximala effekt under ideala testförhållanden. Används för att beskriva en solcellsanläggnings storlek. En 10 kWp-anläggning producerar i Sverige typiskt 8 500–10 000 kWh per år.

LFP-batteri (litiumjärnfosfat, LiFePO4) – Batterikemi med lägre brandrisk än äldre NMC-batterier. Föredras av försäkringsbolag för stationära installationer i källare och teknikrum.

Likström – Se "DC".

Mikroproduktion – Elproduktion från en anläggning med huvudsäkring på max 100 A och där man producerar för att i första hand täcka egen förbrukning. Definitionen har historiskt varit avgörande för rätt till 60-öringen (numera slopad).

Mikroväxelriktare – Liten växelriktare som sitter under varje enskild solpanel, så att varje panel arbetar självständigt. Passar bra för tak med skuggning eller komplicerad geometri.

Momsavdrag – Se "Ingående moms".

Momspliktig verksamhet – Verksamhet som är skyldig att lägga på moms på sin försäljning. Ger samtidigt rätt att dra av ingående moms. De flesta företag har momspliktig verksamhet; BRF:er ofta bara delvis.

NMC-batteri (nickel-mangan-kobolt) – Äldre batterikemi med högre energitäthet men också högre brandrisk än LFP. Vanligast i elbilar; mindre vanligt för stationära installationer där brandsäkerhet väger tyngre.

Peak shaving – "Toppkapning". Att använda ett batteri för att sänka den högsta effekttoppen under en period, för att minska effektavgiften från elnätsbolaget.

Residualmix – Den elmix som blir kvar när all ursprungsmärkt förnybar el redan räknats bort. Har högre CO2-intensitet än det nordiska genomsnittet och används ofta i Scope 2-rapportering för organisationer som inte köper ursprungsmärkt el.

Scope 1 – Direkta växthusgasutsläpp från egen förbränning (egen värmepanna, egna fordon).

Scope 2 – Indirekta växthusgasutsläpp från köpt el och värme. Den kategori som sjunker mest när fastigheten producerar egen sol-el.

Scope 3 – Övriga indirekta växthusgasutsläpp i värdekedjan (transporter, leverantörer, hyresgästers utsläpp, med mera).

Spotpris – Det pris el kostar på den nordiska elmarknaden (Nord Pool) från timme till timme. Grunden för de flesta rörliga elavtal.

Sträng (i strängväxelriktare) – Flera seriekopplade solpaneler. En strängväxelriktare hanterar en eller flera strängar tillsammans, till skillnad från mikroväxelriktare som hanterar varje panel för sig.

Stödtjänst – En tjänst där en batteriägare hjälper elnätet att hålla frekvensen stabil (t.ex. FCR-D, FFR), mot ersättning från Svenska kraftnät. Oftast förmedlad via en aggregator.

Ursprungsmärkt el – El där leverantören garanterar ett visst ursprung, till exempel svensk vindkraft eller nordisk vattenkraft. Ger vanligtvis lägre rapporterade Scope 2-utsläpp än om man använder residualmixen.

Växelriktare – Enheten som omvandlar likström (DC) från solceller/batteri till växelström (AC) som fastigheten och elnätet använder. Den styr också när energin ska användas, lagras eller matas ut.

Växelström – Se "AC".

Äkta BRF – En bostadsrättsförening där minst 60 procent av verksamheten består av att upplåta bostäder till medlemmarna. En "oäkta" BRF beskattas hårdare, både föreningen själv och medlemmarna vid försäljning av lägenheter.

60-öringen – Vardagligt namn för skattereduktionen på 60 öre per kWh som mikroproducenter fick för överskottsel som matades in på nätet. Slopad 1 januari 2026 för alla – privatpersoner, BRF:er och företag.

Nästa steg

Vill ni börja med att se vad en solcellsanläggning skulle kunna kosta och ge i besparing?

Räkna på solceller för fastigheten →

Letar ni efter batterileverantörer och installatörer?

Se batteriföretag i vår katalog →

Letar ni efter installatörer med erfarenhet av kommersiella eller föreningsägda fastigheter?

Se alla solcellsinstallatörer →